BABA NIYAZ
Niyaz avèk brouyar
I désan’n si la montay
Zot i koul an vwal blan
Otour kaskad Sodron.
Pik Adan la disparèt
La tourn an ki’d ta bwèt
Ziska piton Bwa’d Nèf
I dor dan’n in pay koton.
Lér lé fré lé dou
Lo’p ti van lé glasé
La rozé la mouy partou
Pangar pou pa glisé.
Par an ba la mér lé nwar
I fé pér ziska
Li apa lwin arzwin’n brouyar
Pou fé nèt in’n ti baba
In’n ti marmay do lo
In farinn pou nou aswar.
NUAGES ET BRUMES
Nuages et brumes
Glissent sur la montagne
Ils se fondent en voile blanc
Sur la cascade du Chaudron.
Le Pic Adam s’en est allé
Il a perdu sa raison d’être
Le piton du Bois de Nèfle
S’est endormi dans le coton.
L’air est frais et doux
Le vent léger est glacé
La rosée est partout
Prends garde à ne pas glisser.
En bas la mer est noire
D’un noir inquiétant
La brume avance pas à pas
Pour s’accoupler avec la mer
Qui le soir même va mettre bas
Une farine d’enfant d’eau.